Jorgaler förbundet

Utöver denna text bör du även läsa texten om Förbundet och cordover.

Enligt gamla sägner är cordoverna och jorgalerna syskonfolk, och med detta syskonband motiverades Cordoviens invasion av fastlandet. Detta ledde till bildandet av staten Jorgalien som består av den södra delen av Jorgala. Den norra halvan av Jorgala bjöd dock på mer motstånd och integrerades ännu mer med Gillet. Efter några års krig mellan Cordovien och Gillet har fronten stabiliserats tvärs genom landet.

Jorgalien (Sydjorgala) har generellt fått det bättre materiellt sedan cordoverna “befriat” landet, men detta betyder inte att en alltid är nöjd med kraven och den kulturella övermakt som Cordovien är. Kriget tär också mycket på landet.

Jorgaliens samhälle är byggt efter Cordovsk modell, och är i praktiken en lydstat till Cordovien. Jorgaliens flagga är en röd flamma omgiven av en röd ring, på grå bakgrund. Norra Jorgala styrs ännu av skaegi olika ickejorgalska furstar och är en del av Gillets ekonomiska nätverk.

Jorgaler är starkt religiösa. Tron kallas för Orbis och de tror på guden Jor. Religionen gestaltas framförallt genom bön och hälsningar. Symbolen för tron är en ring, och varje jorgal bär en ring i ett halsband runt halsen. Den jorgalska hälsningen anspelar också till religionen, och görs genom att forma en cirkel med en eller båda armarna så att de möts vid midjan. I Orbis finns en stark tro på naturen som ett uttryck för religionen.

Jorgalerna har genom religionen en dualism, där varje jorgal delas upp i två olika arbetstyper– fältet eller gården – vilket också påverkar exempelvis yrkesval. Exakt vad dualismen består i kan variera mellan olika byar, men egenskaper såsom kön ingår inte i indelningen.

Jorgalerna är anarkistiska, och ser det som naturligast att styras på familj- och bynivå. Detta gör att de gärna hanterar interna problem internt, vilket ibland kan vara en konfliktyta i relation till den cordovska administrationen. En dröm för många jorgaler är att byarna ska äga sig själva utan externa influenser, med samarbeten med andra jorgalska byar.

Jorgaler är ofta vänligt sinnade mot andra jorgaler, då de lever med mentaliteten att om du inte hjälper din granne, kommer de inte hjälpa dig när du är i nöd. Detta kan även göra jorgaler mer välsinnade mot jorgaler som slåss för den andra sidan, men i striden finns det oftast en förståelse för att en måste slåss för att överleva.

Internt använder jorgalerna inte kroppsliga straff, utan har istället exempelvis isolation från gemenskapen som straff. Det värsta straffet för en jorgal är att bli permanent utesluten från den jorgalska gemenskapen. 

Sett till hela Jorgala så finns  – i synnerhet i norra halvan – skaegiska bosättare. Jorgalerna har under merparten av sin historia varit ett förtryckt folk. De har styrts av utländska furstar och av skaegiska bosättare och behövt arbeta hårt och kompromissa för att klara sig.

Visionen med jorgalerna som folk är ett fattigt, enkelt, exploaterat, anarkistiskt och djupt religiöst folk, som dock har sin stolthet och sin uthållighet i behåll.

Dräktskick

Dräktskicket består ofta av enklare medeltida kläder såsom skjortlar, klänningar mm. För att inte överglänsa skapelsen bär jorgaler vanligen kläder i nedtonade nyanser, ofta grått och brunt. I vissa byar speglar valet av kläder även vilken del av dualismen som en jorgal tillhör.

Det tillhör god sed att täcka merparten av kroppen, men det finns ingen stark prydhetskultur. Det är exempelvis inte ovanligt att jorgaler har kortärmat när det är varmt ute.

Namnskick

Namnskicket är Sumeriska eller feniciska namn, och tar formen:

_Namn_ dumū-ne/dumū-na _FÖRÄLDERNS NAMN_

Om jorgalen tillhör gården används dumū-ne och namnet på den närmsta föräldern som också  följt gården. Om jorgalen istället tillhör fältet används dumū-na och namnet på närmaste person som fältet.

EXEMPEL: Zimrida dumū-ne Tabnit, eller Nergal demū-na Bakshishum

För fler exempel på namn från namnkulturerna, se:

Ändringar från tidigare

Med tanke på pågående konflikter i världen så vill vi ta tydligt avstånd från tidigare skildringar av jorgalfiktionen som haft tydliga kopplingar till specifika verkliga kulturer. För KH12 har vi även valt att inte fokusera lika kraftigt på de aspekter av jorgalfiktionen som anspelar på socialt kön, eftersom lajvet i stort inte har fokus på detta tema. 

Stort tack till Anton Müller som bidragit med både erfarenheter, förslag och bollplank under framtagandet av texterna om jorgaler till KH11. Texterna är till stor del samma inför KH12 men med vissa uppdateringar baserat på krigshjärtas visionsgrupps uppdatering av jorgalfiltionen. Stort tack även till visionsgruppen!

Innehåll